Falukretsen åkte med Dalarnas Energiförening och Länsstyrelsen Dalarna på studiebesök hos Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Där pågår en hel del intressant forskning runt hållbara energikällor.
En halvmil norr om Uppsala, ute på den blåsiga slätten, har forskarna byggt upp vertikala vindkraftverk i lite mindre skala. Ljudnivåerna blir lägre än med konventionell vindkraft, troligen är de också skonsammare mot fågellivet.
I energilabbet på Ångströmlaboratoriet har man just byggt och forslat iväg ett vågkraftverk ner till Västkusten. Kvar står en vattenkraftturbin som ska stå på botten av Dalälven, utan behov av vattenreglering eller andra stora ingrepp i naturen. Fisken behöver troligen inte bli fisksoppa.
Solceller är ännu dyra. Men det pågår forskning runt om i världen, framför allt för att göra dem billigare men också med högre verkningsgrad. I Uppsala forskar man på så kallade färgämnessolceller. De ska ge jämn effekt, oberoende av om solen skiner eller det är mulet. Tyskland har redan solceller motsvarande effekten i ett kärnkraftverk. Framtidens solceller kommer att kosta bara 1/5 till 1/10 av dagens.
Finns det alternativa drivmedel till lantbrukets maskiner, för att av kostnadsskäl slippa dieselolja och av miljöskäl? Rapsmetylester (RME), etanol och biogas är idag tekniskt möjliga. Alla tre alternativen har ganska stor klimatpåverkan jämfört med den s k andra generationens drivmedel. Sådana är inte klara för användning. Det behövs ungefär 50 ha för att odla drivmedel för att bruka 1000 ha jorbruksmark. För att utfordra en häst går det åt mer, runt 150 ha. Det går åt mer energi till konstgödning än till maskinparken och konstgödning görs uteslutande från naturgas och förgasad kol. Vid gödsling bildas lustgas som inte är bra för klimatet – men avgången är svår att mäta, den sker bara några dagar per år.
Två professorer och tio doktorander på Ångströmlaboratoriet arbetar med vågkraftverk. Sol innehåller ungefär 1000 kWh energi per kvadratmeter, vind 2000 och vågor 44 000 per meter. På havet går det vågor även när det inte blåser. Energiinnehållet i vågor varierar mycket med läget men kraftverken kan anpassas till läget. Forskarna installerar just ett fjärde vågkraftverk utanför Lysekil. De är på 10 kW vardera. Nya verk blir inte mycket större. I framtiden kan det däremot bli stora vågkraftparker med upp till 1000 aggregat.
Vindkraftverk är en annan forskningsgren vid Ångströmlaboratoriet. Forskarna sysslar med så kallade vertikalaxlade vindkraftverk. Principen är densamma som hos en flygplansvinge med vindens lyftkraft mot en viss vingprofil. Ett traditionellt vindkraftverk är komplicerat att bygga och driva. I toppen på masten finns inte bara rotor och mekaniskt ställbara rotorblad utan också växellåda och generator, allt tunga enheter. Ett vertikalaxlat verk är mycket enklare. Vingarna sitter fast monterade på en vertikal axel som går ner genom masten och direkt ner i generatorn som står lätt åtkomlig på marken. Ingen växellåda behövs. Vingarna roterar långsammare än på ett traditionellt vindkraftverk, 150 km/h mot 240. Det innebär mindre ljud och troligen mindre påverkan på fåglar och fladdermöss. E.ON och Falkenberg el har köpt fyra verk och målet är att bygga upp en ny svensk tillverkningsindustri. Då handlar det om stora verk på 1-3 MW och 80-100 meter höga torn. Det finns också möjlighet att bygga små vindkraftverk på runt 5 kW att ha på hustak.
Text och bild Bernt Lindberg