Vi har tidigare arrangerat ett välbesökt möte med Bonnie Nilzon om natur-kulturmetoden och skogsbruk utan hyggen. Ett referat av det mötet finns på den här webbplatsen. Vi var många som var intresserade av att gå ut i skogen och titta på hur det ser ut i praktiken.

Sedan runt 1950 har trakthyggesbruk med kalhyggen tillämpats i stor skala i landet. Idag finns inte mycket skog kvar som är opåverkad av sådana brukningsmetoder. Följderna är allvarliga. Det finns runt 2000 kända rödlistade arter av växter och djur i skogen, de flesta i kontinuitetsskog som är opåverkad av trakthyggesbruket. Antalet arter minskar successivt och de hotade arterna på artdatabankens rödlista ökar. En annan följd är att vi får minskat koldioxidupptag under ett par decennier efter kalavverkningen – kritiska decennier vi inte har råd att släppa växthusgaser fria. Här har naturkulturmetoden stora poänger. Men Bonnie Nilzon säger att metoden är utvecklad av ekonomiska skäl, för ett mer lönsamt skogsbruk. Sedan kan man med skötseln få goda miljöeffekter.