Vad händer med skogen på Lugnet?

Det speciella med Lugnets Naturreservat är inte bara att det innehåller fina skogar utan också höga kulturhistoriska värden i form av det mycket gamla småskaliga odlingslandskapet.

Förvaltningen av området måste hela tiden balansera bevarandet av kultur- och naturlandskapet och olika typer av ingrepp som hänger samman med idrottsliga och andra aktiviteter, inte minst det privata skogsbruket.

Skogen

Lugnet är ett kommunalt naturreservat och består av ganska stora delar gammal skog med höga naturvärden. Av totalt 792 ha äger kommunen ca 333 ha. Resten är i privat ägo.  

Den kommunalt ägda skogen ska skötas med hyggesfria metoder medan den privata delen kan brukas enligt konventionella metoder, vilket betyder att den kan kalhuggas. Ett mindre område med höga naturvärden mellan teletornet på Jungfruberget och Hökviken, som avverkningsanmäldes 2023, köptes nyligen in av kommunen och kommer alltså inte att avverkas. Detta ligger i linje med kommunens mål för skog- och markpolicyn att bl.a. värna ett kalhyggesfritt skogsbruk genom att “bevaka möjligheter till förvärv av tätortsnära fastigheter.” Som ett exempel nämns just Lugnets naturreservat. Att det nu inköpta området har räddats beror dock inte i första hand på kommunens agerande utan på att en privatperson på eget initiativ inventerade, fann, och rapporterade sina fynd av skyddsvärda arter till till Artportalen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Av alla områden med högst naturvärden ligger ungefär hälften på privat mark, är ganska fragmenterade och åtskilda av en hel del kalavverkade områden. I år har ytterligare en avverkningsanmälan på 11.7 ha lämnats in avseende ett av de mest värdefulla områdena i närheten av Garves bod. Kommunen har inte heller i detta fall gjort gjort någon egen inventering. Oss veterligt har man heller inte gjort något försök att köpa området. Som framhålls i kommunens skötselplan kan man, i den mån det finns skogliga naturvärden som motiverar ett långsiktigt skydd på privat mark, använda andra skyddsformer, t.ex. biotopskydd. Två mindre områden vid Urfjällsgruvan har detta skydd sedan 2015.

Dessutom kan man bestrida avverkning på sammagrundval som i övriga skogar om det finns höga skyddsvärden i form av rödlistade eller fridlysta arter. 

Vad kan du göra?

Falu Skogsgrupp, en del av Naturskyddsföreningen, arbetar aktivt med att försöka rädda de få skogar i Falun som ännu inte kalavverkats, inklusive skogarna på Lugnet, fr.a. genom att att rapportera in rödlistade arter och så kallade signalarter (arter som signalerar höga naturvärden) till Artportalen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Vi arbetar också med att försöka uppmärksamma och påverka politiker och andra beslutsfattare i skogsfrågor. 

Du som privatperson kan antingen engagera dig i Naturskyddsföreningen och Falu Skogsgrupp eller i någon annan organisation, t.ex. Rebellmammorna, som arbetar för att bevara Lugnetreservatet, kontakta partier, enskilda politiker, skriva insändare eller på annat sätt föröka bilda opinion i frågan. Du behöver inte ens gå via någon förening utan kan helt på egen hand rapportera in artfynd till Artportalen (https://artportalen.se/).

Länk till Skötselplan för Lugnets naturreservat